Ruiner

jag är så jävla trött tankarna fortsätter och ingenting leder någonstans vad är det egentligen jag vill vad är det egentligen jag vill frågar jag men de tankarna är inte tillgängliga de är onåbara jag kan se dem på avstånd jag kan se dem långt bort men vad hjälper det jag är så trött på så mycket på allt egentligen det mesta de flesta på den nivån så jag bara vill stänga in mig men gör jag det nej förstås det gör jag inte jag tänker att jag ska tacka nej säga en annan gång eller rentav säga att jag verkligen inte har någon lust men är det sant nej egentligen inte jag har lust men det är inte utan baktankar men baktankar som sällan leder någonstans eftersom att saker är som de är och besvikelser radas upp framför mig vill du vara med och tävla frågade de nej svarade jag jag är så trött på att förlora och den som inte spelar kan inte heller förlora jag har aldrig brytt mig särskilt mycket om att vinna men jag är trött på förlusterna om något kunde gå på ett ut skulle jag vara hyfsat nöjd men det är tillräckligt svårt bara det uppenbarligen jag tänker på kvällen för några dagar sedan jag vet inte om jag ska se den som en förlust eller att det gick på ett ut vad förlorade jag stolthet nej inte direkt för ärligt talat så bryr jag mig inte mycket bara lite om vad de tycker jag vill bry mig mindre än vad jag gör men jag bryr mig rätt lite i slutändan för de har fan ingen aning om vem jag är egentligen de ser en del av mig och har inte ens en egen relation till mig men det är också för att jag inte tillåter dem det jag får inte ut något av dem kanske tog jag i lite mycket men de som jag faktiskt bryr mig om verkade inte ha något emot det hela så varför skulle jag då engagera mig i en person som jag inte direkt bryr mig om och dennes åsikt om det hela jag kan bjuda på det ibland kan jag verkligen visa mig från min allra sämsta sida och utföra stordåd det fanns väl kanske ett visst vinstintresse framåt nattkröken och det gav utdelning men det var ett bitterljuvt pris så jag vill gärna göra ett nytt försök under andra omständigheter men det är förmodligen för mycket begärt för jag har inte någon vidare resumé för att ansöka om att få delta igen så kan det gå igår siktade jag lite högre tidigare än brukligt eller för mig som vanligt svårt som alltid det är så jag brukar göra hur som helst så frångick jag vanebeteende men nu har det snart gått ett dygn och inte ett skit har man fått för det och så undrar folk varför man är bitter det är ju inte så att jag inte försöker det handlar mer om att jag inte längre orkar jag är så trött jag vet inte jag vet verkligen inte tröttheten sätter in jag blir så less och så är det samma gamla sjömansvisa om och om igen men det här handlar ju definitivt inte om att söka någon form av uppmärksamhet bekräftelse eller så inte på det sättet det handlar mer om mig än om er för uppenbarligen så ser ni saker som jag verkligen inte ser sen handlar det förstås otroligt mycket om att ni pratar något rent förjävligt men resultatlöst man kommer en bit på vägen med ord men i slutändan är det dem i kombination med handlingarna som räknas tyvärr så är det inte alla som förstår det jag vet alltför väl hur otroligt värdeladdade och tunga ord med tiden bara upplevs som innehållslösa och slentrianmässiga och jag har lovat mig själv att aldrig någonsin utsätta mig för det igen sen finns det ju självklart motsatsen där orden är negativt värdeladdade men handlingarna är positivt värdeladdade de kan upplevas som otroligt uppfyllda med något som i slutändan visar sig vara vadå just det ingenting jag har upplevt det också men där insåg jag i ett tillstånd av yttersta självförakt ensamhet och allmän jävlighet att jag inte heller behövde uppfyllas av den känslan därifrån det skulle inte komma något bra ur det därför att vissa människor är fullständigt inkompatibla men allt är ett sånt jävla idiotiskt spel vissa människor spelar högt andra lågt och såna som jag har inte läst regelboken vi var för unga för att bry oss om det ägnade oss åt annat under en period och sen när vi väl hamnade vid spelplanen fanns det ingen förståelse för hur pjäserna skulle röra sig det är inte så viktigt säger vissa andra säger att man måste spela för att vinna men om man instinktivt känner att man inte tycker att det är en bra underhållning för kvällen och passar då får man stå själv och röka på balkongen medan de andra sitter inne i värmen nu broderar jag ut för mycket igen så kan det gå men för att knyta ihop det hela så vill jag bara säga att jag är så trött och det handlar inte enbart om sömnbrist jag är verkligen fruktansvärt trött utmattad less omotiverad så jag ställer mig utanför jag gör som jag brukar göra så kan ni göra som ni brukar göra kanske kommer ni någon gång att växa upp lite grann och kanske kommer jag någon gång att bli mindre bitter och frustrerad kanske kommer jag någon gång vara ute en kväll och inte skicka ett textmeddelande till min författarkollega där det står att jag känner för att döda någon jag har fortfarande inte gjort det vilket ni säkerligen förstår eftersom jag än så länge inte sitter inlåst och med tanke på hur jag är som person så lär den jag dödar om jag någon gång utför en sådan handling med största sannolikhet vara mig själv men det är kanske där vi kan mötas också i det tysta samförståndet tar vi någon gång ett liv så lär det vara vårt eget hoppas jag i alla fall och jag hoppas att du hoppas på samma sak för ingen av oss vill väl hamna i en situation där vi tvingas ta någon annans liv inte för att någon av oss kanske vill hamna i en situation där vi vill ta vårt eget liv heller men du förstår vad jag menar den säcken blev inte särskilt väl knuten men det är inte relevant för stunden det handlar om de lösa trådarna vi kommer aldrig att lyckas knyta ihop säcken ingenting kommer på riktigt att gå jämnt ut allra minst livet men du kan försöka hitta något som håller ihop den tills du kommit hela vägen fram