No Pussy Blues

Då var vi där igen... Social obekvämt och jag med skägget i brevlådan och skit i det blå skåpet.
"Kom in tills jag stänger butiken, så kan du hänga med mig och mina vänner" skrev min florist till mig i ett sms när jag informerade henne om att mitt rep var inställt.
Jag var lite osäker på hur jag skulle göra, jag ville ju inte riskera att hamna i någon socialt obekväm situation om hon fortfarande inte hade släppt det antiklimax som helgen i Dalarna var. Men jag förberedde mig noggrant, tog på mig suspensoar, skottsäker väst och helskägget, samt köpte på mig ett lager öl så jag åtminstone kunde försöka göra kvällen till en minneslucka om allt skulle gå över styr.

När jag kommer in till butiken är hon redan inne på sin andra flaska Jack Daniels och springer runt och kallar alla kvinnor för slynor och alla män för kukar, utan någon särskild anledning.
Vi hamnar på en krog i närheten och där presenterar hon mig för folk på löpande band. Någon säger åt mig att han har hört mycket gott om mig (till min stora förvåning) och att jag nu måste leva upp till det annars kommer han att bryta mina ben.
Jag sträcker inte på mig, skakar hans hand och går för att köpa den starkaste ölen i baren.
Socialt obekväm situation nummer ett...

Senare så står jag utanför krogen med min florist och en av hennes vänner.
- Det är bäst att ni åker hem till henne ikväll för jag har tagit hennes rena blus till imorgon, säger vännen.
- Jag har faktiskt tvättat en tröja åt henne idag, så hon har kläder hemma hos mig, säger jag.
- Ser du hur väluppfostrad han har blivit, utbrister min florist och klappar mig på huvudet lite för hårt och drar mig i näsan.
- Ja, hur har du lyckats med det? undrar hennes vän.
- Äsch, det vanliga, det är bara att ifrågasätta hans potens.
- Funkar det?
- Ja, du ser ju hur väl han uppför sig!
Socialt obekväm situation nummer två...

Jag och min florist står utanför och röker lite senare. Jag skojar med henne och stoppar in ciggen i ena näsborren och gör rökringar med den andra.
Plötsligt så tappar jag den vid hennes fötter och går ner på ett knä framför henne.
När jag inser hur det ser ut väljer jag att spela ut det och tar hennes hand i min och tittar henne i ögonen. Jag överväger om jag ska kasta fram frågan charmigt och skämtsamt. Tanken är min i 0,7 sekunder, tills jag ser hennes ansikte.
Hon är tårögd.
Jag reser mig snabbt på fötter och ger henne ett löst knytnävsslag på axeln, typ "tjena polarn" och ler.
Hon mordstirrar mig i ögonen, sen vänder hon tvärt och går in.
Socialt obekväm situation nummer tre...

"Brorsan, det går bra nu" som man brukar säga.