Oblat

Stampar ut alla mina goda kvalitéer i sanden
I en trångbodd, katolsk, skärseld
"Håll käften, ditt förortsas!
Sätt kniven - - -
- - - rakbladet
refuseringsbrevet - - -
- - - strax ovan för handen och snitta skiten!"

Mitt i påvens påhittade reningsort sitter jag och ristar i sten.
Mitt i hovets oförtjänta miljonrumsslott står det skrivet på en vägg:
"Snart är det jag som är kung!
-(CP)"

Mina goda egenskaper kan vara namnet på apokalypsens fyra ryttare!
Upproret, Motviljan, Bitterheten, Uppgivenheten
Därför lägger jag vikt vid kyrkans botsakrament!
Kryper in i en låda under Klarabergsviadukten
Drar skynket från lyckohålet...

Confessio: (Jag) Jag har lägre tankar om mig själv än om andra
Absolutio: (Han) Jag avlöser dig och dina synder, hundrafemtiotusen i administrativ avgift (se avlats-information på Katolska Kyrkans hemsida).
Satisfactio: (Han) Tänk ännu lägre om dig själv hela tiden, och gissla dig själv med jämna mellanrum, sen tvåhundra "Ave Maria" och trettio "Fader vår".

I min självutnämnda överhet lägger jag halsen på rälsen
ett extravagant försök att återskapa mitt avgörande livsögonblick
"här vilar den bittre antiförfattaren, utan talang eller erkännande"
Knacka ut mina tänder innan ni dumpar min kropp
så ingen kan känna igen mig på annat än bläcket
som symboliserar mitt dåliga liv